Så funkar det

Vad betyder egentligen blåklassade byggnader? Hur skapar man mötesplatser där folk vill vara? Vad gör en koreograf egentligen och hur beskär man de vackra pilträden som skapar en grön allé i Telestaden? Telestaden har en historia, en nutid och framtid väl värd att prata om. Genom "Så funkar det" får du lära dig om allt mellan himmel och jord med en självklar koppling till vår fina stadsdel.

Att operera en katt

När en katt ska opereras är det viktigt att allt görs med lugn och omsorg för att katten och djurägaren ska känna sig trygg.

Först görs en noggrann undersökning, för att säkerställa att katten mår bra och klarar av narkosen. Ibland tas blodprov, särskilt om katten är äldre eller om operationen är mer omfattande, för att se att alla värden är bra. Katten behöver dessutom fasta från kvällen innan, för att minska risken för komplikationer under narkosen.

Inför operationen får katten en lugnande spruta som gör den avslappnad. Därefter läggs katten under narkos, antingen genom en injektion eller gas, så att den somnar och inte känner något under ingreppet. Operationsområdet rakas och desinficeras noggrant för att minimera infektionsrisken. Sedan utförs själva ingreppet med hjälp av sterila verktyg och stor precision. Hur lång tid operationen tar beror på vad som ska göras. Vanligt är exempelvis kastrering eller att ta bort en tumör. Kattens hjärtfrekvens, andning och temperatur övervakas noga under hela operationen så att allt funkar som det ska. När operationen är klar får katten vila i en varm och bekväm miljö tills den vaknar. Det kan ta några timmar innan den är helt pigg.

Även efteråt är det viktigt att hålla ett extra öga på katten. Innan den får komma hem brukar veterinären gå igenom allt ägaren behöver veta. Det kan handla om att ge smärtlindring, hålla såret rent och kanske använda en skyddskrage. Med rätt vård och en stor dos kärlek är de flesta katter snabbt uppe på tassarna igen och redo för nya äventyr!

Att göra hål i betongvägg

Tänk dig ett hus med väggar byggt av armeringsspända betongblock, som ett stort lego. För att kunna borra hål i de väggarna, och montera in en dörr där det tidigare suttit två fönster, krävs en veckas jobb och fem olika yrkesgrupper. Det vill säga en hålsågare, en smidesentreprenör, en dörrfirma som levererar och monterar dörren, en snickare som gör väggar och foder runt om snyggt på insidan och en plåtslagare som gör det sista jobbet utvändigt när dörren väl är på plats.

Är väggarna 30 centimeter tjocka och dessutom bärande blir det ytterligare utmaningar. Då måste man sätta stämp, ett tillfälligt monteringsstöd, för att staga upp hela bjälklaget så att taket inte rasar in när hålet sågas upp. Plus att en så kallad avväxlare, en balk som går ovanför dörröppningen, också måste sättas upp för att ta en del av vikten. Dörrhålet görs med hjälp av en räls som sätts på väggen och som själva sågklingan kan löpa på. Dels av säkerhetsskäl, eftersom sågen är mycket tung och kan fastna eller slinta, och dels för att snittet ska bli rakt och fint. När det är klart kan dörren, som oftast består av ett stålparti med personsäkert glas i, monteras.

Innan ett byggprojekt av den här sorten påbörjas görs alltid en arbetsberedning, en riskanalys. Till exempel är sågklingan, som är mycket stor och tung, en riskfaktor. För den krävs speciell utbildning och tränad personal. Och det gäller att stämpa på rätt sätt.

Svårare än så är det inte - sätta stämp, såga hålet, få upp avväxlingen och montera dörren. Klart!

Att få nya gatunummer

Under året som gått har Mårbackagatan 11 i Telestaden utökats med fler adresser. Snart får bland andra Familjebostäder, Flex Fitness, Attendo, Polismyndigheten och konstnärskollektivet Konstverket nya grannar. Det innebär att det behöver bli fler gatunummer. Hur funkar det?

– Bakgrunden till att Mårbackagatan i Telestaden nu behöver fler nya gatunummer beror på att det från början varit en enda stor fastighet men som nu delats upp till fler, berättar Malin Fex från Telestaden. Områdets utveckling har gått från en ensam hyresgäst i alla byggnader till att vara flera, fristående verksamheter. För att underlätta för både besökare och företag behöver adresserna spegla den nuvarande användningen. Entréerna måste därför förses med egna, unika adresser och därmed behövs också ett antal nya gatunummer. Från Mårbackagatan 11, till Mårbackagatan 11A, 11B, 11C och så vidare. Numren fastställs i samråd med Stockholm Stad.

Men det är inte vilka slumpmässigt valda nummerskyltar som helst som ska sättas upp. Här handlar det om ett estetiskt helhetstänk. De ska både vara väl synliga och anpassas till Telestadens prisade arkitektur. – Förhoppningen är att de även bidrar till att området uppfattas som mer öppet och välkomnande, avslutar Malin.

Så, nu har du koll på hur en och samma gatuadress får fler nummer.

Att beskära pilträd

Lämplig tid för beskärning av pil är juli-september och senvintern. För större träd brukar man tala om uppbyggnadsbeskärning, underhållsbeskärning, avlastningsbeskärning och för pilar även hamling. Uppbyggnadsbeskärning görs under de första åren, då man säkrar trädets framtid genom val av krongrenar. Underhållsbeskärningen fortgår under längre tid. Då tar man bort torra, döda grenar, glesar ut täta partier och formar trädet vid behov. Avlastningsbeskärning innebär att man tar bort eller kortar av grenar som kan gå av. Detta gäller mest äldre träd. Hamling betyder i praktiken att alla grenar kapas tillbaka till en viss höjd med några års intervall.

I Telestaden finner du en vacker allé av pilträd.

Att börja löpträna

Att börja löpträna behöver inte vara varken superjobbigt eller tidskrävande. Spring 800 meter om du vill, eller 8000. Ta en långprommis i naturen och spring bara i nedförsbackarna. Eller mellan varannan lyktstolpe. Löpning ger inte bara starka ben, starka leder och starkt skelett. Blodtryck och kolesterol hålls på en bra nivå och risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Bor man nära telestaden med vackra Drevviken och alla promenadstråk runt hörnet finns alla anledningar att sätta igång. Spela favoritmusiken i lurarna, eller starta en grupp som peppar varandra. Kom ihåg att börja långsamt. Den viktigaste regeln är att inte ta i för mycket från början. Ha roligt! Spring så långt eller kort du vill. Du bestämmer över din egen löpning och kan anpassa den efter dina egna preferenser. Så sätt igång, njut av löpningen och känn hur det gör gott för både kropp och själ!

Televerket

Televerket var fram till 1 juli 1993 det verk som ägde och drev Sveriges telenät, TV-nät och mobila nät. När telefonen kom i bruk på 1880-talet kom uppfinningen att komplettera verksamheten hos Telegrafverket (eller Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket som namnet var från början). Många är vi som kommer ihåg dom orangea bilarna och telefonkioskerna med den klassiska logotypen.

Namnet Televerket lever än idag kvar i folkmun. När ett företag ville registrera bilfirman Televerket Global fick dom avslag. Efter flera turer avgjordes fallet i Kammarrätten som avslog med motiveringen att ordet televerket är så starkt förknippat i historien att det kunde betraktas som heligt. Telestaden har ett historiskt arv, väl värt att berätta vidare.

Kasper Salin priset

Ända sedan 1962 har Sveriges Arkitekter årligen delat ut Kasper Salin-priset till en svensk byggnad eller en grupp byggnader som utmärker sig genom sin höga arkitektoniska kvalitet.

Kasper Salin (1856-1919) var Stockholms stadsarkitekt mellan 1898 och 1915, och han är känd för att bland annat ha ritat den vackra Östermalms saluhall.

Det allra första priset, som delades ut år 1962, gick till Markuskyrkan i Björkhagen. År 1969 belönades Televerkets förvaltningsbyggnader på Mårbackavägen, numera känd som Mårbackagatan, med Kasper Salin-priset. Dessa var ritade av arkitekterna Bengt Hidemark och Gösta Danielson. I motiveringen för priset framhävdes deras förmåga att skapa ”begripliga sammanhang” och att varje utrymme hade fått en egen identitet.

Att dansa

Sätt på din favoritlåt, höj volymen och slut ögonen. Alla har inte taktkänsla och det är okej, man får dansa ändå! Ett tips är ändå att försöka följa musiken och låta kroppen hitta takten i låten så gott det går… Var här och nu, ta ett djupt andetag och njut.

Forskning visar att dans minskar stress och spänningar för sinnet och kroppen. Studier har visat att dans också förebygger hjärtsjukdomar i synnerhet. När man dansar använder man alla sina muskelgrupper och det krävs stor rörlighet för att hänga med i svängarna. Som fysisk träning ger dansen även ökad uthållighet så att kroppen orkar mer i vardagen.

2023 var ett jubileumsår för SITE. Det är 15 år sedan föreningen startades och 5 år sedan de flyttade in i Konstverket här i Telestaden. SITE- kraftverket för professionella dans- och scenkonstnärer.

Här verkar även ccap som dansstudio under ledning av Cristina Caprioli. Dansstudion producerar koreografi i form av föreställningar, installationer, filmer, publikationer, utställningar och andra aktiviteter. Cristina Caprioli har även vunnit det finaste priset som en koreograf kan få, Venedigbiennalens Guldlejon. Denna utmärkelse innebär även att flera av hennes verk sätts upp på nytt.

Blåklassade byggnader

Stadsmuseet har fått i uppdrag av Fastighetskontoret att ta fram ett dokument som kallas ”Vårdprogram”. Syftet är att skydda kulturhistoriska byggnader och miljöer för kommande generationer genom att dela in dem i tre kategorier: blå, grön och gul.

Mårbacka, som finns i Telestaden, har blivit klassificerade som blå. Det betyder att dessa byggnader inte får förvanskas när de renoveras, utan snarare bevaras och utvecklas varsamt med bibehållen rustik känsla. Tanken är att kontorsutrymmena kommer att omvandlas på ett sätt som respekterar och vårdar den unika atmosfären.

Det finns också byggnader som får en grå markering, vilket innebär att de saknar tydliga kulturhistoriska värden och därmed inte anses vara i behov av särskilt skydd.

Fröken Ur

Fröken Ur är en telefontjänst som återger svensk tid i tal till den som ringer. Första Fröken Ur togs i bruk 1934, där Eva Ulvby fram tills 1956 talade om vilken den exakta tiden var. Eller ganska exakt... Från början var felmarginalen 10 sekunder.

Efter Eva var det Berit Hofling som mellan åren 1956-1968 spelade rösten till Fröken Ur. 1968 ändras även tekniken och kopplas till atomuret i Farsta. 1968-2000 gjordes rösten av Ebba Beckman. Sedan var det Johanna Hermann Lundberg som är rösten även idag. Och skulle man tycka sig känna igen hennes röst så är det inte konstigt då många företag har köpt hennes röst till sina automatiska telefonsvararsystem, såsom Nummerupplysningen, Skatteverket och Försäkringskassan.

Och japp, det var bland annat här i Telestaden Fröken Ur spelades in, i Televerkets ekofria rum och laboratorium.

Att skulptera i brons

För att gjuta en bronsskulptur används två olika tekniker. Gemensamt för dem är att det behövs en förlaga, den kan vara av lera, vax, gips, sten eller metall. Gjutningen utförs vanligen med hjälp cire perdue (förlorat vax) eller sandformning.

Brons är en av världens äldsta legeringar som människan framställt. För 5000 år sedan började man gjuta föremål och tekniken cire perdue var tidigt oerhört avancerad. Med hjälp av formar tillverkades till en början mestadels olika typer av redskap. På 1800-talet tillkom s.k sandformning /styckformning med härdsand som lämpar sig för gjutning av större skulpturer. Hantverket ser till stora delar likadant ut idag.

I Telestaden finns det fantastiska konstverket Tre hästar som Asmund Arle fick i uppdrag att skapa för Televerkets utomhusmiljö. 1975 restes den storstilade bronsskulpturen. Utmärkande för såväl denna som Arles skulpturer generellt är de ojämna och råa ytorna som visar spår av händernas arbete.

Konsten har en viktig plats för Telestadens historia, nutid och framtid.